{"id":709,"date":"2025-01-14T15:36:29","date_gmt":"2025-01-14T13:36:29","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.uef.fi\/kaupungit-ruotsin-suurvallan-itarajalla\/?p=709"},"modified":"2025-02-17T09:55:31","modified_gmt":"2025-02-17T07:55:31","slug":"usein-kysytyt-kysymykset-vanliga-fragor-och-svar","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.uef.fi\/kaupungit-ruotsin-suurvallan-itarajalla\/2025\/01\/14\/usein-kysytyt-kysymykset-vanliga-fragor-och-svar\/","title":{"rendered":"Usein kysytyt kysymykset \/ Vanliga fr\u00e5gor och svar"},"content":{"rendered":"\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1024\" height=\"405\" src=\"https:\/\/blogs.uef.fi\/kaupungit-ruotsin-suurvallan-itarajalla\/wp-content\/uploads\/sites\/209\/2024\/06\/Rajan-kaupungit-kansikuva-1024x405.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-592\" srcset=\"https:\/\/blogs.uef.fi\/kaupungit-ruotsin-suurvallan-itarajalla\/wp-content\/uploads\/sites\/209\/2024\/06\/Rajan-kaupungit-kansikuva-1024x405.png 1024w, https:\/\/blogs.uef.fi\/kaupungit-ruotsin-suurvallan-itarajalla\/wp-content\/uploads\/sites\/209\/2024\/06\/Rajan-kaupungit-kansikuva-300x119.png 300w, https:\/\/blogs.uef.fi\/kaupungit-ruotsin-suurvallan-itarajalla\/wp-content\/uploads\/sites\/209\/2024\/06\/Rajan-kaupungit-kansikuva-768x304.png 768w, https:\/\/blogs.uef.fi\/kaupungit-ruotsin-suurvallan-itarajalla\/wp-content\/uploads\/sites\/209\/2024\/06\/Rajan-kaupungit-kansikuva.png 1440w\" sizes=\"auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p>Rajan kaupungeissa on alkanut toinen vuosi. Ensimm\u00e4isen\u00e4 vuonna hanke her\u00e4tti positiivista kiinnostusta blogin kautta ja esitelm\u00e4tilaisuuksissa. Kimmo Katajala esitteli hanketta Svenska litteraturs\u00e4llskapet f\u00f6r Finlandin tutkijatapaamisessa Helsingiss\u00e4 25.\u201326.11.2024. Paikalla olivat my\u00f6s Kasper Kepsu, Antti H\u00e4rk\u00f6nen ja Jenni Merovuo. Sama joukko esitteli hankkeen metodologisia l\u00e4ht\u00f6kohtia Joensuussa Digital Research Data and Human Sciences (DRDHum) -konferenssissa 10.\u201312.12.2024.<\/p>\n\n\n\n<p>Alta l\u00f6yd\u00e4t muutamia usein kysyttyj\u00e4 kysymyksi\u00e4 ja vastauksia suomeksi ja ruotsiksi.<\/p>\n\n\n\n<p>\/\/<\/p>\n\n\n\n<p>Det andra \u00e5ret har b\u00f6rjat i projektet <em>St\u00e4der vid den svenska stormaktens \u00f6stgr\u00e4ns<\/em>. Under det f\u00f6rsta \u00e5ret v\u00e4ckte projektet ett positivt intresse genom bloggen och presentationer. Kimmo Katajala presenterade projektet p\u00e5 Svenska litteraturs\u00e4llskapet f\u00f6r Finlands forskarm\u00f6te i Helsingfors 25\u201326.11.2024. P\u00e5 plats var ocks\u00e5 Kasper Kepsu, Antti H\u00e4rk\u00f6nen och Jenni Merovuo. Samma grupp presenterade projektets metodologiska utg\u00e5ngspunkter vid konferensen Digital Research Data and Human Sciences (DRDHum) 10.\u201312.12.2024 i Joensuu.<\/p>\n\n\n\n<p>Nedan har vi sammanst\u00e4llt n\u00e5gra vanliga fr\u00e5gor och svar p\u00e5 finska och svenska.<\/p>\n\n\n\t<div id=\"accordion-block_4721c6610e85a67ac7e0f228dd50cd3c\" class=\"accordions\">\n\t\t\t\t\t<div class=\"accordion accordion-js\">\n\t\t\t\t<button class=\"accordion__button\" aria-controls=\"content-285\" aria-expanded=\"false\" id=\"accordion-control-285\">\n\t\t\t\t\t<h3 class=\"accordion__heading\" >\n\t\t\t\t\t\tMiten mikrohistoria ja digihumanismi sopivat yhteen? \/ Hur g\u00e5r mikrohistoria och digital humanism ihop?\t\t\t\t\t<\/h3>\n\t\t\t\t<\/button>\n\t\t\t\t<div class=\"accordion__content\" role=\"region\" aria-labelledby=\"accordion-control-285\" aria-hidden=\"true\" id=\"content-285\">\n\t\t\t\t\t<p>Ensi katsomalta mikrohistorian ja digitaalisten menetelmien l\u00e4ht\u00f6kohdat ovat toisilleen kuin tuli ja vesi. Mikrohistoria on kiinnostunut l\u00e4hiluennalla l\u00e4hdeaineistosta l\u00f6ytyvist\u00e4 ep\u00e4tyypillisyyksist\u00e4, asioista jotka eiv\u00e4t sovi valmiiseen kuvaamme menneisyydest\u00e4. Ne voivat toimia johtolankoina uudenlaisille tavoille hahmottaa menneisyyden ilmi\u00f6it\u00e4 ja ajattelutapoja. Suuria aineistoja k\u00e4sittelevien digitaalisten menetelmien l\u00e4ht\u00f6kohtana on useimmiten se, ett\u00e4 aineistosta poistetaan h\u00e4iritsev\u00e4t juurikin mikrohistoriaa kiinnostavat ep\u00e4tyypillisyydet, ns. kohina. Sen j\u00e4lkeen ilmi\u00f6iden digitaalisella mallintamisella pyrit\u00e4\u00e4n esitt\u00e4m\u00e4\u00e4n tarkasteltavan ilmi\u00f6n tyypilliset ominaisuudet. Voi sanoa, ett\u00e4 t\u00e4m\u00e4 konvergenssiin liittyv\u00e4 ristiriita on ilmiselv\u00e4 haaste my\u00f6s meid\u00e4n projektillemme. Otamme sen vastaan ja pyrimme k\u00e4\u00e4nt\u00e4m\u00e4\u00e4n sen vahvuudeksi. Ratkaisemalla konvergenssiongelman voimme tuoda historian metodologiaan uutta \u201cout of the box\u201d -ajattelua.<\/p>\n<p>\/\/<\/p>\n<p>Vid f\u00f6rsta anblicken \u00e4r utg\u00e5ngspunkterna f\u00f6r mikrohistoria och digitala metoder som eld och vatten. Mikrohistorien intresserar sig f\u00f6r de atypiska egenskaper som finns i k\u00e4llmaterialet vid n\u00e4rl\u00e4sning, det vill s\u00e4ga i s\u00e5dant som inte passar in i v\u00e5r f\u00e4rdiga bild av det f\u00f6rflutna. De kan fungera som ledtr\u00e5dar till nya s\u00e4tt att uppfatta tidigare fenomen och s\u00e4tt att t\u00e4nka. Utg\u00e5ngspunkten f\u00f6r digitala metoder som bearbetar stora datam\u00e4ngder brukar vara att ta bort atypiska egenskaper som just \u00e4r av s\u00e4rskilt intresse f\u00f6r mikrohistorien. Efter att k\u00e4llmaterialet \u00e4r st\u00e4dad av atypikaliteter str\u00e4var man efter att presentera de typiska egenskaperna hos det fenomen som unders\u00f6ks. Man kan s\u00e4ga att denna konflikt i fr\u00e5ga om konvergens mellan mikrohistoria och digitala metoder \u00e4r en uppenbar utmaning \u00e4ven f\u00f6r v\u00e5rt projekt. Vi tar emot utmaningen och str\u00e4var efter att v\u00e4nda det till en styrka. Genom att l\u00f6sa konvergensproblemet kan vi introducera ett nytt &#8221;out of the box&#8221;-t\u00e4nkande i den historiska metodiken.<\/p>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<div class=\"accordion accordion-js\">\n\t\t\t\t<button class=\"accordion__button\" aria-controls=\"content-750\" aria-expanded=\"false\" id=\"accordion-control-750\">\n\t\t\t\t\t<h3 class=\"accordion__heading\" >\n\t\t\t\t\t\tOvatko tekstintunnistuksen (HTR) tulokset kelvollisia? \/ \u00c4r resultaten av maskintolkning (HTR) tj\u00e4nliga?\t\t\t\t\t<\/h3>\n\t\t\t\t<\/button>\n\t\t\t\t<div class=\"accordion__content\" role=\"region\" aria-labelledby=\"accordion-control-750\" aria-hidden=\"true\" id=\"content-750\">\n\t\t\t\t\t<p>Tulokset ovat kannustavia. Kansallisarkisto on ollut mukana kehitt\u00e4m\u00e4ss\u00e4 vanhojen k\u00e4sialojen tekstintunnistusta vuodesta 2016 l\u00e4htien. Monipuolinen koulutusdata ja teknologian kehitys ovat vieneet tekstintunnistuksen uudelle tasolle. T\u00e4ll\u00e4 hetkell\u00e4 Kansallisarkiston supermallin virheprosentti (CER) on parhaimmillaan 3,2, mutta laatu vaihtelee jonkin verran. 1600-luvun k\u00e4siala on monella tapaa hyvin haastavaa k\u00e4sitell\u00e4 koneella, sill\u00e4 se sis\u00e4lt\u00e4\u00e4 tavallisesti uusgoottilaista k\u00e4sialaa, latinalaiskirjoitusta sek\u00e4 useita kieli\u00e4. Sanojen ja nimien kirjoitusasu ja kirjainten muoto vaihtelevat jopa saman kirjurin tekstiss\u00e4.<\/p>\n<p>\/\/<\/p>\n<p>Resultaten \u00e4r uppmuntrande. Riksarkivet har sedan 2016 varit med och utvecklat maskinl\u00e4sning av gamla handstilar. M\u00e5ngsidig tr\u00e4ningsdata och teknisk utveckling har tagit den till en ny niv\u00e5. F\u00f6r n\u00e4rvarande \u00e4r felprocenten f\u00f6r Riksarkivets supermodell i b\u00e4sta fall 3,2 procent men kvaliteten varierar n\u00e5got. Handskriven text fr\u00e5n 1600-talet \u00e4r p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt mycket utmanande att maskinbearbeta, eftersom den vanligtvis inneh\u00e5ller flera spr\u00e5k samt nygotisk och latinsk handstil. Stavningen av ord och namn och formen p\u00e5 bokst\u00e4verna varierar till och med inom samma skrivares text.<\/p>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<div class=\"accordion accordion-js\">\n\t\t\t\t<button class=\"accordion__button\" aria-controls=\"content-6108\" aria-expanded=\"false\" id=\"accordion-control-6108\">\n\t\t\t\t\t<h3 class=\"accordion__heading\" >\n\t\t\t\t\t\tTarvitseeko vanhoja k\u00e4sialoja en\u00e4\u00e4 osata lukea? \/ Beh\u00f6ver man fortfarande kunna l\u00e4sa \u00e4ldre handstil? \t\t\t\t\t<\/h3>\n\t\t\t\t<\/button>\n\t\t\t\t<div class=\"accordion__content\" role=\"region\" aria-labelledby=\"accordion-control-6108\" aria-hidden=\"true\" id=\"content-6108\">\n\t\t\t\t\t<p>Kyll\u00e4. 1600-luvun k\u00e4sialojen lukeminen on perusvaatimus tietokoneavusteisesta menetelm\u00e4st\u00e4 huolimatta tai jopa siit\u00e4 syyst\u00e4. Ensinn\u00e4kin koneen kouluttamiseksi tarvitaan runsaasti monipuolista oikeinkirjoitettua<a href=\"https:\/\/blogs.uef.fi\/kaupungit-ruotsin-suurvallan-itarajalla\/2024\/04\/08\/koulutusaineistoa-supermallille\/\"> translitteraatiota<\/a>. Jokainen tutkijoistamme vastaa omien l\u00e4hteidens\u00e4 koneluvun laaduntarkistuksesta,<a href=\"https:\/\/blogs.uef.fi\/kaupungit-ruotsin-suurvallan-itarajalla\/2024\/06\/26\/aineiston-siivousviikoilla-metsastetaan-haamuriveja\/\"> transkription siivoamisesta<\/a> sek\u00e4 l\u00e4hiluvusta. Ja vaikka raastuvanoikeuden p\u00f6yt\u00e4kirjat ovat p\u00e4\u00e4aineistomme, k\u00e4yt\u00e4mme my\u00f6s muita s\u00e4ilyneit\u00e4 aikalaisl\u00e4hteit\u00e4, joita ei ole koneluettu.<\/p>\n<p>\/\/<\/p>\n<p>Ja. Att l\u00e4sa 1600-tals handstil \u00e4r ett grundl\u00e4ggande krav, trots den datorst\u00f6dda metoden eller till och med p\u00e5 grund av den. F\u00f6rst och fr\u00e4mst beh\u00f6ver man mycket m\u00e5ngsidig transliteration f\u00f6r att tr\u00e4na maskinen. Var och en av v\u00e5ra forskare ansvarar f\u00f6r att kontrollera kvaliteten p\u00e5 maskinl\u00e4sningen, rensa utskriften och n\u00e4rl\u00e4sa sina egna k\u00e4llor. \u00c4ven om domb\u00f6ckerna \u00e4r v\u00e5rt huvudmaterial, anv\u00e4nder vi dessutom oss ocks\u00e5 av andra bevarade samtida k\u00e4llor som \u00e4r inte maskintolkade.<\/p>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<div class=\"accordion accordion-js\">\n\t\t\t\t<button class=\"accordion__button\" aria-controls=\"content-2148\" aria-expanded=\"false\" id=\"accordion-control-2148\">\n\t\t\t\t\t<h3 class=\"accordion__heading\" >\n\t\t\t\t\t\tVoiko vanhoja karttoja konelukea? \/ Kan gamla kartor maskintolkas?\t\t\t\t\t<\/h3>\n\t\t\t\t<\/button>\n\t\t\t\t<div class=\"accordion__content\" role=\"region\" aria-labelledby=\"accordion-control-2148\" aria-hidden=\"true\" id=\"content-2148\">\n\t\t\t\t\t<p>Voi, mutta t\u00e4ss\u00e4 projektissa k\u00e4ytett\u00e4vi\u00e4 karttoja analysoidaan perinteisemmill\u00e4 paikkatietomenetelmill\u00e4. Vanhojen paperisten karttojen digitoiminen koneoppimisen avulla on mahdollista, mutta t\u00e4llaiset projektit tyypillisesti hy\u00f6dynt\u00e4v\u00e4t nuorempia paperikarttoja, joita on saatavilla huomattavasti suurempina ja paremmin standardisoituina aineistokokonaisuuksina.<\/p>\n<p>\/\/<\/p>\n<p>Ja, men i detta projekt analyserar vi kartorna med hj\u00e4lp av mer traditionella GIS-metoder. Det \u00e4r m\u00f6jligt att digitalisera gamla papperskartor med maskininl\u00e4rning, men i s\u00e5dana projekt anv\u00e4nds vanligtvis yngre papperskartor, som finns tillg\u00e4ngliga som mycket st\u00f6rre och b\u00e4ttre standardiserade dokumenthelheter.<\/p>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<div class=\"accordion accordion-js\">\n\t\t\t\t<button class=\"accordion__button\" aria-controls=\"content-1548\" aria-expanded=\"false\" id=\"accordion-control-1548\">\n\t\t\t\t\t<h3 class=\"accordion__heading\" >\n\t\t\t\t\t\tKuinka vanhoja karttoja k\u00e4ytet\u00e4\u00e4n tutkimuksessa apuna? \/ Hur drar man nytta av gamla kartorna i forskningen?\t\t\t\t\t<\/h3>\n\t\t\t\t<\/button>\n\t\t\t\t<div class=\"accordion__content\" role=\"region\" aria-labelledby=\"accordion-control-1548\" aria-hidden=\"true\" id=\"content-1548\">\n\t\t\t\t\t<p>Historiallisen kartta-aineiston avulla osa kaupungeista voidaan ottaa tarkasteluun spatiaalisen eriytymisen n\u00e4k\u00f6kulmasta. Digitoidut kartat voidaan georeferoida eli sijoittaa nykyiseen koordinaattij\u00e4rjestelm\u00e4\u00e4n hy\u00f6dynt\u00e4m\u00e4ll\u00e4 kohteita, joiden nykyinen sijainti tunnetaan. Tonttitietoja sis\u00e4lt\u00e4v\u00e4t kartat voidaan edelleen digitoida SQL-muotoiseen paikkatietokantaan. T\u00e4m\u00e4 mahdollistaa esimerkiksi elinkeinojen tai statusten eriytymisen tarkastelun kaupunginosien v\u00e4lill\u00e4.<\/p>\n<p>\/\/<\/p>\n<p>Med hj\u00e4lp av historiska kartor kan man granska delar av st\u00e4der ur ett rumsligt perspektiv. Digitaliserade kartor kan georefereras, det vill s\u00e4ga placeras i det nuvarande koordinatsystemet, med hj\u00e4lp av objekt vars nuvarande position \u00e4r k\u00e4nd. Kartor som inneh\u00e5ller tomtinformation kan ytterligare digitaliseras till en geografisk databas i SQL-format. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt kan man till exempel granska skillnader i n\u00e4ringsverksamhet eller status mellan olika delar av staden.<\/p>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<div class=\"accordion accordion-js\">\n\t\t\t\t<button class=\"accordion__button\" aria-controls=\"content-4177\" aria-expanded=\"false\" id=\"accordion-control-4177\">\n\t\t\t\t\t<h3 class=\"accordion__heading\" >\n\t\t\t\t\t\tOnko alueen maastossa tapahtunut muutoksia, jotka vaikuttavat georeferointiin? \/ Har det skett n\u00e5gra f\u00f6r\u00e4ndringar i omr\u00e5dets terr\u00e4ng som p\u00e5verkar georefereringen?\t\t\t\t\t<\/h3>\n\t\t\t\t<\/button>\n\t\t\t\t<div class=\"accordion__content\" role=\"region\" aria-labelledby=\"accordion-control-4177\" aria-hidden=\"true\" id=\"content-4177\">\n\t\t\t\t\t<p>Kyll\u00e4. Erityisesti K\u00e4kisalmen rantaviiva on muuttunut radikaalisti, sill\u00e4 Vuoksen nykyinen lasku-uoma avattiin 1800-luvulla. Rantaviivan luonnolliset muutokset ja vedenpinnan korkeuden keinotekoinen vaihtelu vaikuttavat kuitenkin kaikkiin kaupunkeihin.<\/p>\n<p>\/\/<\/p>\n<p>Ja. I synnerhet Kexholms strandlinje har f\u00f6r\u00e4ndrats radikalt, eftersom Vuoksens nuvarande f\u00e5ra \u00f6ppnades p\u00e5 1800-talet. Naturliga f\u00f6r\u00e4ndringar i kustlinjen och artificiell reglering av vattenniv\u00e5 p\u00e5verkar dock georefereringen av alla st\u00e4der.<\/p>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<div class=\"accordion accordion-js\">\n\t\t\t\t<button class=\"accordion__button\" aria-controls=\"content-5659\" aria-expanded=\"false\" id=\"accordion-control-5659\">\n\t\t\t\t\t<h3 class=\"accordion__heading\" >\n\t\t\t\t\t\tMiksei Viipuri ole mukana? \/ Varf\u00f6r \u00e4r Viborg inte med?\t\t\t\t\t<\/h3>\n\t\t\t\t<\/button>\n\t\t\t\t<div class=\"accordion__content\" role=\"region\" aria-labelledby=\"accordion-control-5659\" aria-hidden=\"true\" id=\"content-5659\">\n\t\t\t\t\t<p>Olennaisin syy Viipurin j\u00e4tt\u00e4miselle tutkittavien kaupunkien ulkopuolelle on se, ettei Viipuri ollut en\u00e4\u00e4 vuoden 1617 rauhan rajank\u00e4ynnin j\u00e4lkeen rajakaupunki, koska Ruotsin valtakunnan it\u00e4raja siirtyi Inkerin it\u00e4rajalle. Toinen t\u00e4rke\u00e4, mutta ei ratkaiseva syy on ty\u00f6ekonominen. Viipurista on tarjolla paljon aineistoa ja hankkeessa valmistettavan kaltaisen tietokannan (havaintomatriisi) tekeminen siit\u00e4 olisi jo yksist\u00e4\u00e4n kovin suuri ty\u00f6. Mik\u00e4li osoittautuu, ett\u00e4 Viipuri oli it\u00e4rajan kaupungeille t\u00e4rke\u00e4 ja keskeinen osa verkostoa, se tulee toki esiin tarkasteltavien kaupunkien kaupallisten ja sosiaalisten verkostojen kautta.<\/p>\n<p>\/\/<\/p>\n<p>Den fr\u00e4msta orsaken till att Viborg utesl\u00f6ts fr\u00e5n de studerade st\u00e4derna var att Viborg inte l\u00e4ngre var en gr\u00e4nsstad efter freden 1617. Det svenska rikets \u00f6stra gr\u00e4ns flyttades l\u00e5ngt \u00f6ster till Ingermanlands \u00f6stra gr\u00e4ns. En annan viktig, men inte avg\u00f6rande, orsak \u00e4r arbetsekonomi. Det finns mycket material om Viborg, och det skulle vara ett mycket stort arbete att g\u00f6ra en databas av detta material av den typ som h\u00e5ller p\u00e5 att byggas upp i projektet (observationsmatris). Om det visar sig att Viborg var en viktig och central del av n\u00e4tverket f\u00f6r st\u00e4derna vid \u00f6stgr\u00e4nsen, kommer det naturligtvis att synas i de kommersiella och sociala n\u00e4tverken f\u00f6r de st\u00e4der som unders\u00f6ks.<\/p>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<div class=\"accordion accordion-js\">\n\t\t\t\t<button class=\"accordion__button\" aria-controls=\"content-2482\" aria-expanded=\"false\" id=\"accordion-control-2482\">\n\t\t\t\t\t<h3 class=\"accordion__heading\" >\n\t\t\t\t\t\tMiksei Kurkijoki ole mukana?\/ Varf\u00f6r \u00e4r Kronoborg inte med?\t\t\t\t\t<\/h3>\n\t\t\t\t<\/button>\n\t\t\t\t<div class=\"accordion__content\" role=\"region\" aria-labelledby=\"accordion-control-2482\" aria-hidden=\"true\" id=\"content-2482\">\n\t\t\t\t\t<p>Kurkijoki sai kaupunkioikeudet vuonna 1668 ja se sijaitsi Laatokan rannalla it\u00e4isell\u00e4 rajaseudulla. Se olisi siis t\u00e4ytt\u00e4nyt periaatteessa kriteerit olla tutkittavana hankkeessa, vaikka se j\u00e4ikin kaupunkina pieneksi. Kaupungin raastuvanoikeuden p\u00f6yt\u00e4kirjoja kuitenkaan ole s\u00e4ilynyt. Keskeisen l\u00e4hdeaineiston puuttuessa kaupunki p\u00e4\u00e4tettiin j\u00e4tt\u00e4\u00e4 kokonaan tarkastelun ulkopuolelle, mutta kurkijokelaisia porvareita esiintyy joskus ainakin Sortavalan ja K\u00e4kisalmen raastuvanoikeudessa. T\u00e4t\u00e4 kautta he voivat n\u00e4ytt\u00e4yty\u00e4 tutkimuksessa.<\/p>\n<p>\/\/<\/p>\n<p>Kronoborg fick stapelstadsr\u00e4ttigheter \u00e5r 1668 och l\u00e5g vid stranden av sj\u00f6n Ladoga i det \u00f6stra gr\u00e4nsomr\u00e5det. I princip skulle den d\u00e4rf\u00f6r ha uppfyllt de kriterier f\u00f6r st\u00e4der som studeras i projektet, \u00e4ven om den f\u00f6rblev liten som stad. Protokollen fr\u00e5n stadens tingsr\u00e4tt finns dock inte bevarade.D\u00e5 den viktigaste typen av k\u00e4llmaterialet saknas, besl\u00f6t vi att utesluta staden helt och h\u00e5llet. Borgare fr\u00e5n Kronoborg f\u00f6rekommer ibland \u00e5tminstone i Sordavala och Kexholms tingsr\u00e4ttsprotokoll. Detta g\u00f6r att de kan dyka upp i forskningen.<\/p>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<div class=\"accordion accordion-js\">\n\t\t\t\t<button class=\"accordion__button\" aria-controls=\"content-9522\" aria-expanded=\"false\" id=\"accordion-control-9522\">\n\t\t\t\t\t<h3 class=\"accordion__heading\" >\n\t\t\t\t\t\tMink\u00e4laista tietoa raastuvanoikeuden p\u00f6yt\u00e4kirjoista l\u00f6ytyy? \/ Vilken typ av information finns i r\u00e5dstugur\u00e4ttens protokoll?\t\t\t\t\t<\/h3>\n\t\t\t\t<\/button>\n\t\t\t\t<div class=\"accordion__content\" role=\"region\" aria-labelledby=\"accordion-control-9522\" aria-hidden=\"true\" id=\"content-9522\">\n\t\t\t\t\t<p>Raastuvanoikeuden p\u00f6yt\u00e4kirjat ovat valtavan monipuolinen l\u00e4hde. Raastuvassa k\u00e4siteltiin monenlaisia erimielisyyksi\u00e4, kiistoja ja rikoksia, kuten avioliiton ulkopuolisia sukupuolisuhteita, kunnianloukkauksia, velka-asioita ja v\u00e4kivaltaa. Yht\u00e4 tapausta saatettiin k\u00e4sitell\u00e4 lukuisissa istunnoissa vuosien ajan. T\u00e4m\u00e4n lis\u00e4ksi raastuvassa k\u00e4siteltiin paikallishallinnollisia kysymyksi\u00e4. My\u00f6s porvariksi ottaminen ja siit\u00e4 eroaminen tapahtuivat raastuvanoikeuden istunnoissa. Suuremmissa kaupungeissa, kuten Nevanlinnassa raastuvanoikeuden rinnalla toimi k\u00e4mnerinoikeus, jossa ratkottiin v\u00e4h\u00e4isempi\u00e4 rikos- ja riita-asioita.<\/p>\n<p>\/\/<\/p>\n<p>R\u00e5dstugur\u00e4ttens protokoll \u00e4r en v\u00e4ldigt m\u00e5ngsidig k\u00e4lla. I r\u00e4tten behandlades ett brett spektrum av tvister och brott, s\u00e5som utom\u00e4ktenskapliga sexuella f\u00f6rbindelser, \u00e4rekr\u00e4nkningar, skulder och v\u00e5ld. Ett fall kunde behandlas i ett flertal sessioner under \u00e5rens lopp. Dessutom diskuterades fr\u00e5gor som ber\u00f6rde lokalf\u00f6rvaltningen. Man beviljade ocks\u00e5 burskap och avsade borgarr\u00e4ttigheter i r\u00e5dstugur\u00e4tten. I st\u00f6rre st\u00e4der som Nyen fungerade k\u00e4mn\u00e4rsr\u00e4tten vid sidan av r\u00e5dstugur\u00e4tten. I den behandlades mindre brottm\u00e5l och tvister.<\/p>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<div class=\"accordion accordion-js\">\n\t\t\t\t<button class=\"accordion__button\" aria-controls=\"content-2487\" aria-expanded=\"false\" id=\"accordion-control-2487\">\n\t\t\t\t\t<h3 class=\"accordion__heading\" >\n\t\t\t\t\t\tOliko kaupungeissa ortodokseja? \/ Fanns ortodoxa i st\u00e4derna?\t\t\t\t\t<\/h3>\n\t\t\t\t<\/button>\n\t\t\t\t<div class=\"accordion__content\" role=\"region\" aria-labelledby=\"accordion-control-2487\" aria-hidden=\"true\" id=\"content-2487\">\n\t\t\t\t\t<p>Kyll\u00e4. Ainakin Brahean, Sortavalan ja K\u00e4kisalmen porvareiden joukossa oli henkil\u00f6it\u00e4, joilla oli karjalainen nimi ja he olivat ortodokseja. My\u00f6s raastuvanoikeuden p\u00f6yt\u00e4kirjoista l\u00f6ytyy toisinaan suoria mainintoja ortodoksisuudesta. Sortavalassa oli kaupungin ulkopuolella my\u00f6s ortodoksinen kirkko, jonne yksi kaupungin rikkaimmista ortodoksisista porvareista lahjoitti Tukholmasta hankkimansa kirkonkellot.<\/p>\n<p>\/\/<\/p>\n<p>Ja. \u00c5tminstone bland borgarna i Brahea, Sordavala och Kexholm fanns personer med karelska namn som var ortodoxa. Ibland h\u00e4nvisar man ocks\u00e5 direkt till personens ortodoxi i r\u00e5dstuguprotokoll. Det fanns en ortodox kyrka utanf\u00f6r staden i Sordavala, d\u00e4r en av de rikaste ortodoxa borgarna i Sordavala donerade kyrkklockor som han hade k\u00f6pt av Stockholm.<\/p>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<div class=\"accordion accordion-js\">\n\t\t\t\t<button class=\"accordion__button\" aria-controls=\"content-856\" aria-expanded=\"false\" id=\"accordion-control-856\">\n\t\t\t\t\t<h3 class=\"accordion__heading\" >\n\t\t\t\t\t\tMit\u00e4 kieli\u00e4 kaupungeissa puhuttiin? \/ Vilka spr\u00e5k talades i st\u00e4derna?\t\t\t\t\t<\/h3>\n\t\t\t\t<\/button>\n\t\t\t\t<div class=\"accordion__content\" role=\"region\" aria-labelledby=\"accordion-control-856\" aria-hidden=\"true\" id=\"content-856\">\n\t\t\t\t\t<p>L\u00e4hdeaineiston valossa n\u00e4ytt\u00e4\u00e4 silt\u00e4 ett\u00e4 useimmissa tutkittavista kaupungeista puhuttiin erityisesti suomea ja ruotsia ja kaupallisissa yhteyksiss\u00e4 jonkin verran my\u00f6s ven\u00e4j\u00e4\u00e4. Raastuvanoikeuden p\u00f6yt\u00e4kirjat on kirjoitettu p\u00e4\u00e4osin ruotsiksi, joka oli muutoinkin hallinnon kieli. Niist\u00e4 l\u00f6ytyy lis\u00e4ksi jonkin verran suomea ja saksaa. Karjalaa ei 1600-luvulla ajateltu omana kielen\u00e4\u00e4n. Kaupunkien karjalaiset sit\u00e4 kuitenkin todenn\u00e4k\u00f6isesti puhuivat, mutta ilmeisesti se k\u00e4sitettiin omanlaisenaan suomena. Ainakin Nevanlinnassa ja K\u00e4kisalmessa puhuttiin my\u00f6s saksaa. Yleens\u00e4 ihmiset ymm\u00e4rsiv\u00e4t kaupungissa k\u00e4ytettyj\u00e4 kieli\u00e4 melko kelvollisesti, mutta joitakin mainintoja l\u00e4hteist\u00e4 l\u00f6ytyy, ett\u00e4 henkil\u00f6 ei ymm\u00e4rt\u00e4nyt kuulemaansa suomea tai saksaa.<\/p>\n<p>\/\/<\/p>\n<p>Med h\u00e4nsyn till k\u00e4llmaterialet framg\u00e5r det att finska och svenska var de vanligaste spr\u00e5ken, men \u00e4ven ryska anv\u00e4ndes i kommersiella sammanhang. R\u00e5dstugur\u00e4ttens protokoll skrevs i huvudsak p\u00e5 svenska, som ocks\u00e5 var f\u00f6rvaltningens spr\u00e5k, men de inneh\u00e5ller ocks\u00e5 vissa inslag av finska och tyska. P\u00e5 1600-talet betraktades inte karelska som ett eget spr\u00e5k. Troligen talade st\u00e4dernas karelare det, men det uppfattades f\u00f6rmodligen som en variant av finska. \u00c5tminstone i Nyen och Kexholm talades ocks\u00e5 tyska. I allm\u00e4nhet f\u00f6rstod man relativt v\u00e4l de spr\u00e5k som anv\u00e4ndes i staden, men det finns n\u00e5gra omn\u00e4mnanden i k\u00e4llorna att man inte f\u00f6rstod den finska eller tyska som talades.<\/p>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<div class=\"accordion accordion-js\">\n\t\t\t\t<button class=\"accordion__button\" aria-controls=\"content-7384\" aria-expanded=\"false\" id=\"accordion-control-7384\">\n\t\t\t\t\t<h3 class=\"accordion__heading\" >\n\t\t\t\t\t\tErosiko rajaseutu muusta Ruotsin valtakunnasta suurvalta-ajalla? \/ Skilde sig gr\u00e4nsomr\u00e5den fr\u00e5n resten av riket under stormaktstiden?\t\t\t\t\t<\/h3>\n\t\t\t\t<\/button>\n\t\t\t\t<div class=\"accordion__content\" role=\"region\" aria-labelledby=\"accordion-control-7384\" aria-hidden=\"true\" id=\"content-7384\">\n\t\t\t\t\t<p>Monellakin tapaa. K\u00e4kisalmen l\u00e4\u00e4ni ja Inkeri, joissa Nevanlinna, K\u00e4kisalmi, Sortavala ja Brahea sijaitsivat, olivat osa nk. It\u00e4meren provinsseja, joita hallittiin Ruotsin valloitusmaina. Niiss\u00e4 ei j\u00e4rjestetty sotav\u00e4enottoja, jos kohta paikallisia nuoria miehi\u00e4 v\u00e4rv\u00e4ytyi palkan toivossa Ruotsin sotav\u00e4keen. Puolustuksesta vastasivat paikalle komennetut sotav\u00e4enosastot ja Braheassa j\u00e4rjestettiin paikallisille talonpojille jonkinlaista sotilaskoulutusta. K\u00e4kisalmen l\u00e4\u00e4nist\u00e4 eik\u00e4 Inkerist\u00e4 saanut my\u00f6sk\u00e4\u00e4n l\u00e4hett\u00e4\u00e4 edustajia valtiop\u00e4iville, eli n\u00e4m\u00e4 provinssit olivat ilman poliittista edustusta. L\u00e4\u00e4nitysaikana (n. 1650\u20131680) suurin osa n\u00e4ist\u00e4 provinsseista oli l\u00e4\u00e4nitettyn\u00e4 aatelisille. Kun l\u00e4\u00e4nitykset peruutettiin vuoden 1680 isossa reduktiossa, eiv\u00e4t tilat It\u00e4meren provinsseissa palautuneet talonpojille kuten muualla valtakunnassa vaan entiset l\u00e4\u00e4nitykset annettiin veronvuokralle. Talonpoikien asema alustalaisina siis jatkui. Lis\u00e4ksi raja vaikutti monella tapaa alueen ihmisten el\u00e4m\u00e4\u00e4n. Eroja muuhun valtakuntaan oli siis paljon.<\/p>\n<p>\/\/<\/p>\n<p>P\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt. Som en del av s\u00e5 kallade \u00d6stersj\u00f6provinserna styrdes Kexholms l\u00e4n och Ingermanland, d\u00e4r Nyen, Kexholm, Sordavala och Brahea l\u00e5g, som svenska er\u00f6vringar. Det f\u00f6rekom inga utskrivningar, \u00e4ven om lokala unga m\u00e4n kunde ta v\u00e4rvning i den svenska arm\u00e9n f\u00f6r att f\u00e5 l\u00f6n. F\u00f6rsvaret utf\u00f6rdes av de milit\u00e4ravdelningar som beordrats till platsen, och i Brahea anordnades n\u00e5gon form av milit\u00e4r utbildning f\u00f6r de lokala b\u00f6nderna. Kexholms l\u00e4n och Ingermanland fick inte s\u00e4nda fullm\u00e4ktige till riksdagen, varmed dessa provinser saknade politisk representation. Under f\u00f6rl\u00e4ningstiden (ca 1650\u20131680) var de flesta av dessa provinser donerade till adeln. N\u00e4r f\u00f6rl\u00e4ningarna drogs tillbaka vid den stora reduktionen 1680 \u00e5terl\u00e4mnades inte godsen till b\u00f6nderna som i andra delar av riket, utan de tidigare donationerna gavs till skattearrende. B\u00f6ndernas st\u00e4llning som underlydande fortsatte s\u00e5ledes. Dessutom p\u00e5verkade gr\u00e4nsen livet f\u00f6r m\u00e4nniskorna i regionen p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt. Det fanns allts\u00e5 m\u00e5nga skillnader j\u00e4mf\u00f6rt med resten av riket.<\/p>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<div class=\"accordion accordion-js\">\n\t\t\t\t<button class=\"accordion__button\" aria-controls=\"content-2806\" aria-expanded=\"false\" id=\"accordion-control-2806\">\n\t\t\t\t\t<h3 class=\"accordion__heading\" >\n\t\t\t\t\t\tNevanlinna oli muita kaupunkeja suurempi. Miten se erottui? \/ Nyen var st\u00f6rre \u00e4n andra st\u00e4der. Hur avviker det fr\u00e5n mindre st\u00e4der?\t\t\t\t\t<\/h3>\n\t\t\t\t<\/button>\n\t\t\t\t<div class=\"accordion__content\" role=\"region\" aria-labelledby=\"accordion-control-2806\" aria-hidden=\"true\" id=\"content-2806\">\n\t\t\t\t\t<p>Nevanlinna oli hankkeessa tutkituista kaupungeista t\u00e4rkein kauppakaupunki. Se sijaitsi siell\u00e4, miss\u00e4 Pietari on t\u00e4n\u00e4\u00e4n ja sill\u00e4 oli siten strateginen sijainti vanhojen id\u00e4n ja l\u00e4nnen v\u00e4listen kauppareittien varrella. Hyvi\u00e4 vesist\u00f6j\u00e4 pitkin p\u00e4\u00e4si Suomenlahden ja It\u00e4meren lis\u00e4ksi suureen osaan Luoteis-Ven\u00e4j\u00e4\u00e4, Karjalaa ja It\u00e4-Suomea. Laivat ja lotjat kuljettivat puutavaraa, tervaa, hamppua ja viljaa Tukholmasta, Lyypekist\u00e4 Amsterdamiin. 1700-luvun lopulla oli valtava taloudellinen nousukausi ja Nevanlinnan kaupan m\u00e4\u00e4r\u00e4 kasvoi r\u00e4j\u00e4hdysm\u00e4isesti. Kaupallisen n\u00e4k\u00f6kulman lis\u00e4ksi Nevanlinnalla oli t\u00e4rke\u00e4 sotilaallinen merkitys. Sen linnoitus oli yhdess\u00e4 Narvan kanssa Inkerin l\u00e4\u00e4nin t\u00e4rkeimm\u00e4t puolustuslaitokset. Ne olivat Suomen ja Baltian maakuntien puolustuksen puskurit. Linnoituksen laajentamista t\u00e4rke\u00e4n kaupan kauttakulun suojelemiseksi suunniteltiin edelleen, mutta se toteutui vain v\u00e4h\u00e4isess\u00e4 m\u00e4\u00e4rin. Linnoituksesta on s\u00e4ilynyt joitakin arkeologisia j\u00e4\u00e4nteit\u00e4, mutta muuten kaupungista ei ole j\u00e4ljell\u00e4 j\u00e4lki\u00e4.<\/p>\n<p>Nevanlinnan v\u00e4kiluku oli noin 2000-3000 ihmist\u00e4. V\u00e4est\u00f6 oli viel\u00e4 heterogeenisempi kuin hankkeen muissa kaupungeissa. Suomalaisten, karjalaisten, ven\u00e4l\u00e4isten ja ruotsalaisten lis\u00e4ksi kaupungissa asui saksalaisia tai baltiansaksalaisia, sek\u00e4 satunnaisesti Alankomaiden ja Britannian kansalaisia. Pienempiin kaupunkeihin verrattuna Nevanlinna oli siten l\u00e4heisemmin sidoksissa kaukokauppaan, ja johtavalla porvaristolla oli laajat kaupalliset verkostot.<\/p>\n<p>\/\/<\/p>\n<p>Nyen var den mest betydande handelsstaden av de i projektet studerade st\u00e4derna. Den var bel\u00e4gen d\u00e4r S:t Petersburg ligger idag och hade d\u00e4rmed ett strategiskt l\u00e4ge l\u00e4ngs gamla handelsleder mellan \u00f6st och v\u00e4st. Genom goda vattenv\u00e4gar kunde man inte bara n\u00e5 Finska viken och \u00d6stersj\u00f6n, utan ocks\u00e5 stora delar av nordv\u00e4stra Ryssland, Karelen och \u00f6stra Finland. Med skepp och lodjor fraktades bland annat tr\u00e4vara, tj\u00e4ra, hampa och spannm\u00e5l allt fr\u00e5n Stockholm, L\u00fcbeck till Amsterdam. Under 1600-talets slut skedde ett enormt ekonomiskt uppsving och handelsvolymerna i Nyen \u00f6kade explosionsartat. Vid sidan av det kommersiella hade Nyen en viktig milit\u00e4r betydelse. F\u00e4stningen Nyenskans var tillsammans med Narva de viktigaste f\u00f6rsvarsanl\u00e4ggningarna i provinsen Ingermanland, som fungerade som en buffertzon f\u00f6r f\u00f6rsvaret av Finland och de baltiska provinserna. Det fanns planer p\u00e5 att bygga ut f\u00e4stningen ytterligare f\u00f6r att skydda den viktiga transitohandeln, men de f\u00f6rverkligades endast i en liten skala. En del arkeologiska l\u00e4mningar av f\u00e4stningen finns bevarade, men i \u00f6vrigt finns inga sp\u00e5r kvar av staden.<\/p>\n<p>Inv\u00e5nartalet i Nyen uppgick till cirka 2000-3000 personer. Befolkningen var \u00e4nnu mer heterogen \u00e4n i de \u00f6vriga st\u00e4derna i projektet. F\u00f6rutom finska, karelska, ryska och svenska inv\u00e5nare, beboddes staden av tyska eller balttyska samt enstaka holl\u00e4ndska och brittiska borgare. J\u00e4mf\u00f6rt med de mindre st\u00e4derna, var Nyen d\u00e4rmed i h\u00f6gre grad kopplad till fj\u00e4rrhandeln och det ledande borgerskapet innehade omfattande kommersiella n\u00e4tverk.<\/p>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<div class=\"accordion accordion-js\">\n\t\t\t\t<button class=\"accordion__button\" aria-controls=\"content-1647\" aria-expanded=\"false\" id=\"accordion-control-1647\">\n\t\t\t\t\t<h3 class=\"accordion__heading\" >\n\t\t\t\t\t\tMik\u00e4 oli Brahea? Onko sill\u00e4 jotain tekemist\u00e4 Raahen kanssa? \/ Vad var Brahea? Har det n\u00e5got att g\u00f6ra med Brahestad?\t\t\t\t\t<\/h3>\n\t\t\t\t<\/button>\n\t\t\t\t<div class=\"accordion__content\" role=\"region\" aria-labelledby=\"accordion-control-1647\" aria-hidden=\"true\" id=\"content-1647\">\n\t\t\t\t\t<p>Nykyisen Lieksan kohdalla sijainnut Brahea ja Pohjanlahden rannikolla sijaitseva Raahe (Brahestad) ovat kaksi eri Per Brahe nuoremman (1602\u20131680) perustamaa kaupunkia, jotka molemmat kuuluivat Brahelle l\u00e4\u00e4nitettyyn Kajaanin vapaaherrakuntaan. Brahea, joka on yksi hankkeemme kaupungeista, perustettiin 1652 Ven\u00e4j\u00e4n puolelta laskevan Lieksanjoen suulle. Per Brahen tavoitteena oli Ven\u00e4j\u00e4n ja sen alamaisten kanssa k\u00e4ydyn kaupan ohjaaminen osittain Braheaan ja siten seudun taloudellisten olojen kehitt\u00e4minen. Monet Brahean porvareista olivat paikkakunnan karjalaisortodoksisia talonpoikia. Kaupunki toimi vain kolmisenkymment\u00e4 vuotta. Brahen kuoltua se lakkautettiin ison reduktion my\u00f6t\u00e4 1681 ja kaupunki fyysisesti h\u00e4vitettiin \u201dkaupank\u00e4ynnille vahingollisena\u201d. Raahe (alun perin Salo, perustettu 1649) sek\u00e4 Kajaani saivat pit\u00e4\u00e4 kaupunkioikeutensa.<\/p>\n<p>\/\/<\/p>\n<p>Brahea i trakten av Lieksa och Brahestad (p\u00e5 finska Raahe) vid Bottniska vikens kust \u00e4r tv\u00e5 olika st\u00e4der som b\u00e5da grundades av Per Brahe d.y. (1602\u20131680), och som tillh\u00f6rde Kajana friherred\u00f6men. Brahea, en av st\u00e4derna i v\u00e5rt projekt, grundades 1652 vid mynningen av Lieksa \u00e4lv, som rinner fr\u00e5n den ryska sidan. Per Brahes m\u00e5l var att styra handeln med Ryssland och dess unders\u00e5tar delvis till Brahea och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt f\u00f6rb\u00e4ttra regionens ekonomiska f\u00f6rh\u00e5llanden. M\u00e5nga av borgarna i Brahea var ortens karelska och ortodoxa b\u00f6nder. Staden var i drift bara i trettio \u00e5r. Efter Brahes d\u00f6d avskaffades den med en stor reduktion 1681 och staden f\u00f6rst\u00f6rdes fysiskt som &#8221;skadlig f\u00f6r handeln&#8221;. Brahestad (ursprungligen Salo, grundades 1649) och Kajana fick beh\u00e5lla sina stadsr\u00e4ttigheter.<\/p>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t<\/div>\n\t\t\t<\/div>\n\t\n\n\n<p>Kimmo Katajala, Kasper Kepsu, Jukka Kokkonen, Antti H\u00e4rk\u00f6nen, Jenni Merovuo<\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Rajan kaupungeissa on alkanut toinen vuosi. Ensimm\u00e4isen\u00e4 vuonna hanke her\u00e4tti positiivista kiinnostusta blogin kautta ja esitelm\u00e4tilaisuuksissa. Kimmo Katajala esitteli hanketta Svenska litteraturs\u00e4llskapet f\u00f6r Finlandin tutkijatapaamisessa Helsingiss\u00e4 25.\u201326.11.2024. Paikalla olivat my\u00f6s Kasper Kepsu, Antti H\u00e4rk\u00f6nen ja Jenni Merovuo. Sama joukko esitteli hankkeen metodologisia l\u00e4ht\u00f6kohtia Joensuussa Digital Research Data and Human Sciences (DRDHum) -konferenssissa 10.\u201312.12.2024. Alta l\u00f6yd\u00e4t [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":668,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":true,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-709","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized"],"acf":[],"yoast_head":"<!-- This site is optimized with the Yoast SEO plugin v27.1.1 - https:\/\/yoast.com\/product\/yoast-seo-wordpress\/ -->\n<title>Usein kysytyt kysymykset \/ Vanliga fr\u00e5gor och svar - Kaupungit Ruotsin suurvallan it\u00e4rajalla -blogi<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/blogs.uef.fi\/kaupungit-ruotsin-suurvallan-itarajalla\/2025\/01\/14\/usein-kysytyt-kysymykset-vanliga-fragor-och-svar\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"fi_FI\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Usein kysytyt kysymykset \/ Vanliga fr\u00e5gor och svar - Kaupungit Ruotsin suurvallan it\u00e4rajalla -blogi\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Rajan kaupungeissa on alkanut toinen vuosi. Ensimm\u00e4isen\u00e4 vuonna hanke her\u00e4tti positiivista kiinnostusta blogin kautta ja esitelm\u00e4tilaisuuksissa. Kimmo Katajala esitteli hanketta Svenska litteraturs\u00e4llskapet f\u00f6r Finlandin tutkijatapaamisessa Helsingiss\u00e4 25.\u201326.11.2024. Paikalla olivat my\u00f6s Kasper Kepsu, Antti H\u00e4rk\u00f6nen ja Jenni Merovuo. Sama joukko esitteli hankkeen metodologisia l\u00e4ht\u00f6kohtia Joensuussa Digital Research Data and Human Sciences (DRDHum) -konferenssissa 10.\u201312.12.2024. Alta l\u00f6yd\u00e4t [&hellip;]\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/blogs.uef.fi\/kaupungit-ruotsin-suurvallan-itarajalla\/2025\/01\/14\/usein-kysytyt-kysymykset-vanliga-fragor-och-svar\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Kaupungit Ruotsin suurvallan it\u00e4rajalla -blogi\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2025-01-14T13:36:29+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2025-02-17T07:55:31+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/blogs.uef.fi\/kaupungit-ruotsin-suurvallan-itarajalla\/wp-content\/uploads\/sites\/209\/2024\/06\/Rajan-kaupungit-kansikuva.png\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1440\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"570\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/png\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"jmerovuo\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Kirjoittanut\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"jmerovuo\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Arvioitu lukuaika\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"2 minuuttia\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"Article\",\"@id\":\"https:\/\/blogs.uef.fi\/kaupungit-ruotsin-suurvallan-itarajalla\/2025\/01\/14\/usein-kysytyt-kysymykset-vanliga-fragor-och-svar\/#article\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/blogs.uef.fi\/kaupungit-ruotsin-suurvallan-itarajalla\/2025\/01\/14\/usein-kysytyt-kysymykset-vanliga-fragor-och-svar\/\"},\"author\":{\"name\":\"jmerovuo\",\"@id\":\"https:\/\/blogs.uef.fi\/kaupungit-ruotsin-suurvallan-itarajalla\/#\/schema\/person\/936bd9e247602a91764b49cc4a647d0d\"},\"headline\":\"Usein kysytyt kysymykset \/ Vanliga fr\u00e5gor och svar\",\"datePublished\":\"2025-01-14T13:36:29+00:00\",\"dateModified\":\"2025-02-17T07:55:31+00:00\",\"mainEntityOfPage\":{\"@id\":\"https:\/\/blogs.uef.fi\/kaupungit-ruotsin-suurvallan-itarajalla\/2025\/01\/14\/usein-kysytyt-kysymykset-vanliga-fragor-och-svar\/\"},\"wordCount\":187,\"commentCount\":0,\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/blogs.uef.fi\/kaupungit-ruotsin-suurvallan-itarajalla\/2025\/01\/14\/usein-kysytyt-kysymykset-vanliga-fragor-och-svar\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\/\/blogs.uef.fi\/kaupungit-ruotsin-suurvallan-itarajalla\/wp-content\/uploads\/sites\/209\/2024\/06\/Rajan-kaupungit-kansikuva-1024x405.png\",\"articleSection\":[\"Uncategorized\"],\"inLanguage\":\"fi\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"CommentAction\",\"name\":\"Comment\",\"target\":[\"https:\/\/blogs.uef.fi\/kaupungit-ruotsin-suurvallan-itarajalla\/2025\/01\/14\/usein-kysytyt-kysymykset-vanliga-fragor-och-svar\/#respond\"]}]},{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/blogs.uef.fi\/kaupungit-ruotsin-suurvallan-itarajalla\/2025\/01\/14\/usein-kysytyt-kysymykset-vanliga-fragor-och-svar\/\",\"url\":\"https:\/\/blogs.uef.fi\/kaupungit-ruotsin-suurvallan-itarajalla\/2025\/01\/14\/usein-kysytyt-kysymykset-vanliga-fragor-och-svar\/\",\"name\":\"Usein kysytyt kysymykset \/ Vanliga fr\u00e5gor och svar - Kaupungit Ruotsin suurvallan it\u00e4rajalla -blogi\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/blogs.uef.fi\/kaupungit-ruotsin-suurvallan-itarajalla\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\/\/blogs.uef.fi\/kaupungit-ruotsin-suurvallan-itarajalla\/2025\/01\/14\/usein-kysytyt-kysymykset-vanliga-fragor-och-svar\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/blogs.uef.fi\/kaupungit-ruotsin-suurvallan-itarajalla\/2025\/01\/14\/usein-kysytyt-kysymykset-vanliga-fragor-och-svar\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\/\/blogs.uef.fi\/kaupungit-ruotsin-suurvallan-itarajalla\/wp-content\/uploads\/sites\/209\/2024\/06\/Rajan-kaupungit-kansikuva-1024x405.png\",\"datePublished\":\"2025-01-14T13:36:29+00:00\",\"dateModified\":\"2025-02-17T07:55:31+00:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\/\/blogs.uef.fi\/kaupungit-ruotsin-suurvallan-itarajalla\/#\/schema\/person\/936bd9e247602a91764b49cc4a647d0d\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/blogs.uef.fi\/kaupungit-ruotsin-suurvallan-itarajalla\/2025\/01\/14\/usein-kysytyt-kysymykset-vanliga-fragor-och-svar\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"fi\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/blogs.uef.fi\/kaupungit-ruotsin-suurvallan-itarajalla\/2025\/01\/14\/usein-kysytyt-kysymykset-vanliga-fragor-och-svar\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"fi\",\"@id\":\"https:\/\/blogs.uef.fi\/kaupungit-ruotsin-suurvallan-itarajalla\/2025\/01\/14\/usein-kysytyt-kysymykset-vanliga-fragor-och-svar\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\/\/blogs.uef.fi\/kaupungit-ruotsin-suurvallan-itarajalla\/wp-content\/uploads\/sites\/209\/2024\/06\/Rajan-kaupungit-kansikuva.png\",\"contentUrl\":\"https:\/\/blogs.uef.fi\/kaupungit-ruotsin-suurvallan-itarajalla\/wp-content\/uploads\/sites\/209\/2024\/06\/Rajan-kaupungit-kansikuva.png\",\"width\":1440,\"height\":570},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/blogs.uef.fi\/kaupungit-ruotsin-suurvallan-itarajalla\/2025\/01\/14\/usein-kysytyt-kysymykset-vanliga-fragor-och-svar\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Home\",\"item\":\"https:\/\/blogs.uef.fi\/kaupungit-ruotsin-suurvallan-itarajalla\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Usein kysytyt kysymykset \/ Vanliga fr\u00e5gor och svar\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/blogs.uef.fi\/kaupungit-ruotsin-suurvallan-itarajalla\/#website\",\"url\":\"https:\/\/blogs.uef.fi\/kaupungit-ruotsin-suurvallan-itarajalla\/\",\"name\":\"Kaupungit Ruotsin suurvallan it\u00e4rajalla -blogi\",\"description\":\"kaupungit; varhainen uusi aika; Ruotsin suurvalta-aika; 1600-luku, verkostot\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/blogs.uef.fi\/kaupungit-ruotsin-suurvallan-itarajalla\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"fi\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/blogs.uef.fi\/kaupungit-ruotsin-suurvallan-itarajalla\/#\/schema\/person\/936bd9e247602a91764b49cc4a647d0d\",\"name\":\"jmerovuo\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"fi\",\"@id\":\"https:\/\/blogs.uef.fi\/kaupungit-ruotsin-suurvallan-itarajalla\/#\/schema\/person\/image\/\",\"url\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/af8893f65675616dda8580df06b53d7ccf22ec8d940729602fc286053e0ee0ac?s=96&d=mm&r=g\",\"contentUrl\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/af8893f65675616dda8580df06b53d7ccf22ec8d940729602fc286053e0ee0ac?s=96&d=mm&r=g\",\"caption\":\"jmerovuo\"},\"url\":\"https:\/\/blogs.uef.fi\/kaupungit-ruotsin-suurvallan-itarajalla\/author\/jmerovuo\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Usein kysytyt kysymykset \/ Vanliga fr\u00e5gor och svar - Kaupungit Ruotsin suurvallan it\u00e4rajalla -blogi","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/blogs.uef.fi\/kaupungit-ruotsin-suurvallan-itarajalla\/2025\/01\/14\/usein-kysytyt-kysymykset-vanliga-fragor-och-svar\/","og_locale":"fi_FI","og_type":"article","og_title":"Usein kysytyt kysymykset \/ Vanliga fr\u00e5gor och svar - Kaupungit Ruotsin suurvallan it\u00e4rajalla -blogi","og_description":"Rajan kaupungeissa on alkanut toinen vuosi. Ensimm\u00e4isen\u00e4 vuonna hanke her\u00e4tti positiivista kiinnostusta blogin kautta ja esitelm\u00e4tilaisuuksissa. Kimmo Katajala esitteli hanketta Svenska litteraturs\u00e4llskapet f\u00f6r Finlandin tutkijatapaamisessa Helsingiss\u00e4 25.\u201326.11.2024. Paikalla olivat my\u00f6s Kasper Kepsu, Antti H\u00e4rk\u00f6nen ja Jenni Merovuo. Sama joukko esitteli hankkeen metodologisia l\u00e4ht\u00f6kohtia Joensuussa Digital Research Data and Human Sciences (DRDHum) -konferenssissa 10.\u201312.12.2024. Alta l\u00f6yd\u00e4t [&hellip;]","og_url":"https:\/\/blogs.uef.fi\/kaupungit-ruotsin-suurvallan-itarajalla\/2025\/01\/14\/usein-kysytyt-kysymykset-vanliga-fragor-och-svar\/","og_site_name":"Kaupungit Ruotsin suurvallan it\u00e4rajalla -blogi","article_published_time":"2025-01-14T13:36:29+00:00","article_modified_time":"2025-02-17T07:55:31+00:00","og_image":[{"width":1440,"height":570,"url":"https:\/\/blogs.uef.fi\/kaupungit-ruotsin-suurvallan-itarajalla\/wp-content\/uploads\/sites\/209\/2024\/06\/Rajan-kaupungit-kansikuva.png","type":"image\/png"}],"author":"jmerovuo","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Kirjoittanut":"jmerovuo","Arvioitu lukuaika":"2 minuuttia"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"Article","@id":"https:\/\/blogs.uef.fi\/kaupungit-ruotsin-suurvallan-itarajalla\/2025\/01\/14\/usein-kysytyt-kysymykset-vanliga-fragor-och-svar\/#article","isPartOf":{"@id":"https:\/\/blogs.uef.fi\/kaupungit-ruotsin-suurvallan-itarajalla\/2025\/01\/14\/usein-kysytyt-kysymykset-vanliga-fragor-och-svar\/"},"author":{"name":"jmerovuo","@id":"https:\/\/blogs.uef.fi\/kaupungit-ruotsin-suurvallan-itarajalla\/#\/schema\/person\/936bd9e247602a91764b49cc4a647d0d"},"headline":"Usein kysytyt kysymykset \/ Vanliga fr\u00e5gor och svar","datePublished":"2025-01-14T13:36:29+00:00","dateModified":"2025-02-17T07:55:31+00:00","mainEntityOfPage":{"@id":"https:\/\/blogs.uef.fi\/kaupungit-ruotsin-suurvallan-itarajalla\/2025\/01\/14\/usein-kysytyt-kysymykset-vanliga-fragor-och-svar\/"},"wordCount":187,"commentCount":0,"image":{"@id":"https:\/\/blogs.uef.fi\/kaupungit-ruotsin-suurvallan-itarajalla\/2025\/01\/14\/usein-kysytyt-kysymykset-vanliga-fragor-och-svar\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/blogs.uef.fi\/kaupungit-ruotsin-suurvallan-itarajalla\/wp-content\/uploads\/sites\/209\/2024\/06\/Rajan-kaupungit-kansikuva-1024x405.png","articleSection":["Uncategorized"],"inLanguage":"fi","potentialAction":[{"@type":"CommentAction","name":"Comment","target":["https:\/\/blogs.uef.fi\/kaupungit-ruotsin-suurvallan-itarajalla\/2025\/01\/14\/usein-kysytyt-kysymykset-vanliga-fragor-och-svar\/#respond"]}]},{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/blogs.uef.fi\/kaupungit-ruotsin-suurvallan-itarajalla\/2025\/01\/14\/usein-kysytyt-kysymykset-vanliga-fragor-och-svar\/","url":"https:\/\/blogs.uef.fi\/kaupungit-ruotsin-suurvallan-itarajalla\/2025\/01\/14\/usein-kysytyt-kysymykset-vanliga-fragor-och-svar\/","name":"Usein kysytyt kysymykset \/ Vanliga fr\u00e5gor och svar - Kaupungit Ruotsin suurvallan it\u00e4rajalla -blogi","isPartOf":{"@id":"https:\/\/blogs.uef.fi\/kaupungit-ruotsin-suurvallan-itarajalla\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/blogs.uef.fi\/kaupungit-ruotsin-suurvallan-itarajalla\/2025\/01\/14\/usein-kysytyt-kysymykset-vanliga-fragor-och-svar\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/blogs.uef.fi\/kaupungit-ruotsin-suurvallan-itarajalla\/2025\/01\/14\/usein-kysytyt-kysymykset-vanliga-fragor-och-svar\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/blogs.uef.fi\/kaupungit-ruotsin-suurvallan-itarajalla\/wp-content\/uploads\/sites\/209\/2024\/06\/Rajan-kaupungit-kansikuva-1024x405.png","datePublished":"2025-01-14T13:36:29+00:00","dateModified":"2025-02-17T07:55:31+00:00","author":{"@id":"https:\/\/blogs.uef.fi\/kaupungit-ruotsin-suurvallan-itarajalla\/#\/schema\/person\/936bd9e247602a91764b49cc4a647d0d"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/blogs.uef.fi\/kaupungit-ruotsin-suurvallan-itarajalla\/2025\/01\/14\/usein-kysytyt-kysymykset-vanliga-fragor-och-svar\/#breadcrumb"},"inLanguage":"fi","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/blogs.uef.fi\/kaupungit-ruotsin-suurvallan-itarajalla\/2025\/01\/14\/usein-kysytyt-kysymykset-vanliga-fragor-och-svar\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"fi","@id":"https:\/\/blogs.uef.fi\/kaupungit-ruotsin-suurvallan-itarajalla\/2025\/01\/14\/usein-kysytyt-kysymykset-vanliga-fragor-och-svar\/#primaryimage","url":"https:\/\/blogs.uef.fi\/kaupungit-ruotsin-suurvallan-itarajalla\/wp-content\/uploads\/sites\/209\/2024\/06\/Rajan-kaupungit-kansikuva.png","contentUrl":"https:\/\/blogs.uef.fi\/kaupungit-ruotsin-suurvallan-itarajalla\/wp-content\/uploads\/sites\/209\/2024\/06\/Rajan-kaupungit-kansikuva.png","width":1440,"height":570},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/blogs.uef.fi\/kaupungit-ruotsin-suurvallan-itarajalla\/2025\/01\/14\/usein-kysytyt-kysymykset-vanliga-fragor-och-svar\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/blogs.uef.fi\/kaupungit-ruotsin-suurvallan-itarajalla\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Usein kysytyt kysymykset \/ Vanliga fr\u00e5gor och svar"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/blogs.uef.fi\/kaupungit-ruotsin-suurvallan-itarajalla\/#website","url":"https:\/\/blogs.uef.fi\/kaupungit-ruotsin-suurvallan-itarajalla\/","name":"Kaupungit Ruotsin suurvallan it\u00e4rajalla -blogi","description":"kaupungit; varhainen uusi aika; Ruotsin suurvalta-aika; 1600-luku, verkostot","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/blogs.uef.fi\/kaupungit-ruotsin-suurvallan-itarajalla\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"fi"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/blogs.uef.fi\/kaupungit-ruotsin-suurvallan-itarajalla\/#\/schema\/person\/936bd9e247602a91764b49cc4a647d0d","name":"jmerovuo","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"fi","@id":"https:\/\/blogs.uef.fi\/kaupungit-ruotsin-suurvallan-itarajalla\/#\/schema\/person\/image\/","url":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/af8893f65675616dda8580df06b53d7ccf22ec8d940729602fc286053e0ee0ac?s=96&d=mm&r=g","contentUrl":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/af8893f65675616dda8580df06b53d7ccf22ec8d940729602fc286053e0ee0ac?s=96&d=mm&r=g","caption":"jmerovuo"},"url":"https:\/\/blogs.uef.fi\/kaupungit-ruotsin-suurvallan-itarajalla\/author\/jmerovuo\/"}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.uef.fi\/kaupungit-ruotsin-suurvallan-itarajalla\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/709","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.uef.fi\/kaupungit-ruotsin-suurvallan-itarajalla\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.uef.fi\/kaupungit-ruotsin-suurvallan-itarajalla\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.uef.fi\/kaupungit-ruotsin-suurvallan-itarajalla\/wp-json\/wp\/v2\/users\/668"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.uef.fi\/kaupungit-ruotsin-suurvallan-itarajalla\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=709"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/blogs.uef.fi\/kaupungit-ruotsin-suurvallan-itarajalla\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/709\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":719,"href":"https:\/\/blogs.uef.fi\/kaupungit-ruotsin-suurvallan-itarajalla\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/709\/revisions\/719"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.uef.fi\/kaupungit-ruotsin-suurvallan-itarajalla\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=709"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.uef.fi\/kaupungit-ruotsin-suurvallan-itarajalla\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=709"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.uef.fi\/kaupungit-ruotsin-suurvallan-itarajalla\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=709"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}